Bergsmeditationen (10-20 minuter)
(Efter instruktion från Wherever You Go There You Are av Jon Kabat Zinn)
Du börjar med att sätta dig i din meditationsställning.
Gör ett radikalt skifte i dina tankar så att du helt och fullt riktar uppmärksamheten till hela din kropp där du sitter. Bestäm dig för att vad som än pågår inom dig själv eller runtomkring dig i ditt liv
så sitter du nu i tio till tjugo minuter helt stilla. Du skall inte göra någonting, inte gå någonstans, bara sitta.
För din inre syn föreställer du dig nu ett berg. Det är ett vackert berg som reser sig
uppåt skyn på samma sätt som din kropp sträcker sig uppåt där du sitter. Du ser bergets höga topp, sluttningarna, ibland branta stup.
Tänk dig att berget är en bild av din kropp. Toppen är ditt
huvud, de mjuka sluttningarna dina axlar, bergets tunga bas din rumpa och dina ben. Ta en stund och känn längden av din kropp, hur framsidan av bålen sträcker sig uppåt från dina ben som ligger på golvet genom hela den
långa ryggraden som lyfter upp huvudet. Se samtidigt hur din kropp liknar bergets tunga bas och hur den massiva bergskroppen reser sig uppåt himmelen.
Känn ditt andningsankare! Din inandning och din utandning avlöper varandra stadigt
likt den fasta orubblighet berget utstrålar. Det beständiga, orörliga och fast rotade berget ger din andning ett lugn, en stillhet. Känn roten i din kropp, känn golvet i ditt bäcken, din bäckenbotten. Känn hur bäckenbotten
breder ut sig mellan dina sittben framemot blygdbenet. Känn rytmen i din andning. Kan du förnimma denna rytm i din bäckenbotten? Känn kontakten mellan din bäckenbotten och underlaget du sitter på!
Under tiden solen har
sin gång över himmelen ligger berget stilla. Färgerna skiftar i ljuset och i skuggorna timme efter timme allt eftersom dagen framskrider. Det är en ständig förändring, ständiga skiftningar. Berget ligger lugnt kvar
under hela dagen och när kvällen övergår i nattens mörker ligger berget alltjämt kvar där det alltid har legat.
Under sommaren grönskar träd och buskar på berget. På hösten är det klätt
i starka höstfärger i rött och gult och på vintern kanske det täcks av snö och is. Molnen på himmelen ovanför berget skiftar från dag till dag. Ibland omges det av ett töcken av dimma. Och regnet kan stå
som spön i backen eller berget kan piskas av den hårda vinden under en hagelskur.
Kanske besökare som rest dit för att titta på berget blir besvikna när dom inte kan se berget en klar, vindstilla och solig dag. Men det
betyder ingenting för berget. Det ligger där det ligger vare sig någon besöker det eller inte. Vilket väder det än är, sol, regn, stiltje, storm, varmt eller kallt så består berget.
Och när våren
till slut kommer och fåglarnas sång i träden blir alltmer livlig och löven spricker ut på de nakna grenarna och blommorna ger nya färger på bergsängar och sluttningar, ja då ligger berget alltjämt kvar
där som det alltid har gjort. Genom alla yttre skeenden ligger berget oberört kvar!
Genom att meditera med bilden av berget framför sig kan man få hjälp att förstå tankar, känslor och kroppsförnimmelser.
Våra inre stormar och kriser och allt det som dessa gör mot oss har mycket gemensamt med förändringarna i vädret som omger berget. Skiftningarna och kasten i våra egna liv bör man varken bortse ifrån eller förneka.
Allt för ofta tar vi livets ständiga föränderlighet personligt när det istället så ofta är opersonligt likt dom väderomslag vi dagligdags är med om. Väderskiftningarna i våra egna liv är det
bäst att respektera, ta till sig och skapa en rymd kring och en medvetenhet om. Att låtsas som att det inte regnar och när regnet övergår till ett rejält oväder med vindar i orkanstyrka kan vara direkt livsfarligt. Men
om du öppnar dig för allt det som pågår inom dig själv och i världen runtomkring kan du mitt i stormens öga uppleva en djup stillhet och en insikt du inte tidigare anat.
Om du lyssnar på berget kan du lära
dig detta och mycket mer!
Copyright by Mindfulnessyogaletgo ©2017
www.mindfulnessyogaletgo.se